^{Flimmerveckan
Dag 1 - Förmaksflimmer och samtidig hjärtsvikt
Dag 2 - Högriskpatienter och diagnostik av förmaksflimmer 
Dag 4 - Förmaksflimmer efter Stroke/TIA}

Tema: Strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer

Föreläsare: Överläkare Kristina Hagwall, Kardiologkliniken, Danderyds sjukhus

Strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer var temat för Kristina Hagwalls, överläkare vid kardiologkliniken, Danderyds sjukhus, föreläsning under flimmerveckan som arrangerats av Pfizer och Bristol Myers Squibbs.

Med ett strukturerat omhändertagande och uppföljning kan vi undvika förtida död, menade Kristina Hagwall. En enhetlig handläggning avseende diagnos och utredning, riskstratifiering, behandling och uppföljning leder också till en jämlik vård för alla patienter. Hon betonade också vikten av att följa de guidelines som finns och använda sig av checklistor, liksom att följa ett särskilt schema för besök och uppföljning.

En av Kristina Hagwalls käpphästar är utbildning och kunskap hos patienter med förmaksflimmer. Sjukdomen påverkar det psykiska måendet och en patient som känner sig trygg i sin sjukdom känner sig mer välmående och blir förutom det bättre på egenvård. För att kunna styra upp omhändertagandet kan man behöva avsätta särskilda resurser som att skapa en flimmermottagning. Dessa finns redan idag på många sjukhus.

Viktigast utreda strokerisk¹

Enligt ESC guidelines 2020 för enhetlig handläggning av förmaksflimmer är det viktigaste att börja med att utreda patientens stroke- och tromboembolirisk enligt CHA₂DS₂-VASc-skalan, liksom att se till att symtomkontrollen är god. Här gäller även att satsa på bra frekvens, helst ska den ligga under 110. Vid samtidig hjärtsvikt är frekvensmålet 70–90. Även komorbiditeter som andra kardiovaskulära riskfaktorer ska undersökas tidigt.

Kristina Hagwall visade en bild på den så kallade "The ABC pathway" som illustreras av tre kugghjul som hakar i varandra och där bokstaven A står för Antikoagulanta och undvika stroke, B för Bra symtomkontroll och C för Komorbiditeter eller kardiovaskulära riskfaktorer. 

När det gäller symtomkontroll kan man utgå ifrån EHRA-skalan även om den i första hand är framtagen för hjärtsvikt.¹

 

Ett strukturerat omhändertagande innebär även att bedöma patientens livskvalité. Här finns olika frågeformulär man kan använda. När det gäller behandlingsarsenalen vid förmaksflimmer finns mer än läkemedel att tillgå, menade Kristina Hagwall. Det kan utgöras av olika invasiva åtgärder. En patient med ångest kan behöva psykologiska stödinsatser, där KBT har visat sig fungera bra. Även yoga ger bra resultat. En annan viktig del i det strukturerade omhändertagandet är att se över patientens kost- och motionsvanor. Här kan en dietist och fysioterapeut komma in.

När utredningen är gjord kommer det att visa sig vilka ytterligare undersökningar som behöver göras på en viss patient och vilken behandling som lämpar sig bäst. Även om de flesta av alla flimmerpatienter ska ha antikoagulantia får man inte glömma att ta hänsyn till blödningsrisken.

Arbetar man på detta strukturerade sätt säkerställer man att patienten får en bra och tydlig behandling som fångar upp och kan reducera risken för följdkomplikationer vid förmaksflimmer.

Arbeta i multidisciplinära team

Kristina Hagwall rekommenderar att man bygger upp ett multidisciplinärt team med exempelvis kardiolog, dietist, fysioterapeut, psykolog och kurator runt patienten med förmaksflimmer.

Idag går vi mer mot en individualiserad vård där behandlingen vid förmaksflimmer ska ses som ett stort smörgåsbord där man plockar det som passar varje enskild patient bäst. Då når vi dels målet att patienten ska känna av sitt flimmer så lite som möjligt och ha en god livskvalitet. Men vi minskar även risken för stroke, minimerar blödningskomplikationer och sänker risken för förtida död.

Fördjupa dig i ämnet

ESC guidelines
Förmaksflimmer 2020 Läkemedelsverkets
rekommendation        Nurse-led care vs. usual care
for patients with atrial fibrillation

Tipsa en kollega

Tillbaka till översikt Flimmerveckan 2022

<sup>Referenser
1. 2020 ESC Guidelines for the diagnosis and management of artrial fibrillation (European Heart Journal 2020-doi/10,1039/eurheart/ehaa612)</sup>