^{Venös ventrombos vid cancer - Aktuell kunskap och kliniska dilemman}

^{Hematologens perspektiv på trombos vid cancer - Anders Själander, professor och överläkare Medicinkliniken Sundsvalls sjukhus, Umeå universitet
Aktuella riktlinjer om trombosprofylax vid cancer Dr Fariba Baghaei, PhD och överläkare, Koagulationscentrum Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg}

Tema: Onkologens perspektiv på trombos vid cancer

Föreläsare: Åke Berglund, docent och överläkare, Onkologen, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet

Åke Berglund är docent, onkolog och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I sitt arbete möter han ofta cancerpatienter som också insjuknat i venös trombos. Under Pfizer och Bristol Myers Squibbs symposium “Venös trombos vid cancer - Aktuell kunskap och kliniska dilemman” berättade han om denna patientgrupp och möjlig medicinering.

- Tromboemboli är vanligt bland våra cancerpatienter. De har ofta hög ålder, ska  genomgå opereration, få cytostatika och centralinfart. Dessutom är patienterna många gånger immobila. Alla dessa faktorer ökar risken för trombos, sade Åke Berglund och berättade att förr lades patienterna in på sjukhus för att få heparindropp och Warfarin.  Det kunde ta 3-5 dagar innan droppet verkade.

- Som läkare var man tvungen att analysera APT-tiden för att ha koll på dropptakten.

2003 kom CLOT-studien där lågmolekylärt heparin jämfördes med en kumarin, i de flesta fall warfarin för att förebygga nya tromboser hos patienter med cancer. Resultaten  blev en vändpunkt då de visade att av dem som stod på warfarin fick 17 procent en retrombos jämfört med 9 procent i dalteparingruppen. När man tittade på “major bleeding” var resultaten ungefär likvärdiga I de bägge grupperna. Sammanfattningsvis resulterade studien i att dalteparin började användas I den här patientgruppen.¹

- Det blev mycket lättare både för patienter och läkare, sade Åke Berglund.

Åke Berglund beskrev  också ett patientfall. Patienten var en man med rektalcancer och utbredd spridning till lever och lungor. Cytostatika med FOLFOX påbörjades, men efter två kurer fick mannen dyspné. CT visade lungembolisering.

- Vad gör man i ett sådant läge, frågade sig Åke Berglund? Blödningsrisken är stor vid cancer, särskilt stor är den vid GI-cancer eller om primärtumören inte är borta. Åke Berglund menade att man ändå inte ska vara för rädd att ge blodförtunnande läkemedel. I randomiserade studier som jämför Xa-hämmare med dalteparin visar apixaban inte fler blödningar.²

Att ta med:^1-2

• Cancer ökar blödningsrisken. Man får ändå inte vara alltför rädd att ge blodförtunnande behandling då även trombosrisken är stor.
• Apixaban har inte visats ge fler blödningar än dalteparin hos patienter med cancer och venös trombos.²

Tipsa en kollega!

Tillbaka till översiktssida för föreläsningen

<sup>Referenser:

1. Lee et al.Low-Molecular-Weight Heparin versus a Coumarin for the Prevention of Recurrent Venous Thromboembolism in Patients with Cancer N Engl J Med 2003; 349:146-153 DOI: 10.1056/NEJMoa025313 2. Magnusson, Läkartidningen;15-16, 2021</sup>