Flimmerveckan 2022 - Dag 4

Förmaksflimmer efter Stroke/TIA

Signild Åsberg

Ta del av webbinarierna igen

Förmaksflimmer och samtidig hjärtsvikt

Förmaksflimmer och samtidig hjärtsvikt var temat för Pfizers och Bristol Myer Squibbs första föreläsning under Flimmerveckan i februari. Annica Ravn- Fischer, docent och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset berättade om hur de bägge sjukdomarna hänger ihop.

Se mer här

Högriskpatienter och diagnostik av förmaksflimmer

Under Pfizers och Bristol Myer Squibbs föreläsningsserie i samband med årets Flimmervecka föreläste Johan Engdahl, docent och överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus. Rubriken var högriskpatienter och diagnostik av förmaksflimmer. Varför och hur ska man leta efter flimmer?

Se mer här

Strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer

Strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer var temat för Kristina Hagwalls, överläkare vid kardiologkliniken, Danderyds sjukhus, föreläsning under flimmerveckan som arrangerats av Pfizer och Bristol Myers Squibbs.

Se mer här

Förmaksflimmer efter Stroke/TIA

Den fjärde och sista föreläsningen under Pfizers och Bristol Myers Squibbs Flimmervecka hölls av Signild Åsberg, docent och överläkare vid Strokeavdelningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala, som pratade om förmaksflimmer efter stroke eller TIA och hanteringen av antikoagulantia.

Se mer här

Förmaksflimmer efter Stroke/TIA - videosammanfattning

Förmaksflimmer efter Stroke/TIA - hela föreläsningen

Förmaksflimmer efter Stroke/TIA - videosammanfattning

Den fjärde och sista föreläsningen under Pfizers och Bristol Myers Squibbs Flimmervecka hölls av Signild Åsberg, docent och överläkare vid Strokeavdelningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala, som pratade om förmaksflimmer efter stroke eller TIA och hanteringen av antikoagulantia.

Förmaksflimmer efter Stroke/TIA - hela föreläsningen

Den fjärde och sista föreläsningen under Pfizers och Bristol Myers Squibbs Flimmervecka hölls av Signild Åsberg, docent och överläkare vid Strokeavdelningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala, som pratade om förmaksflimmer efter stroke eller TIA och hanteringen av antikoagulantia.

Tema: Förmaksflimmer efter Stroke/TIA,
Föreläsare: Docent och överläkare Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset


Den fjärde och sista föreläsningen under Pfizers och Bristol Myers Squibbs Flimmervecka hölls av Signild Åsberg, docent och överläkare vid Strokeavdelningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala, som pratade om förmaksflimmer efter stroke eller TIA och hanteringen av antikoagulantia.

Precis som tidigare föreläsare påpekat är förmaksflimmer en av de främsta riskfaktorerna för att insjukna i stroke. Tittar man på individnivå är förmaksflimmer den allra största riskfaktorn. På befolkningsnivån är det hypertoni och övervikt som är de riskfaktorer som orsakar flest strokefall.1

 

 Individuell risk för stroke

 

Därefter är de andra riskfaktorerna, bland annat rökning, överkonsumtion av alkohol och tidigare hjärtsjukdom desamma, både som individuell risk och på befolkningsnivå.2

Risk för förmaksflimmer

Signild Åsberg underströk att det dock finns skyddande faktorer, som fysisk aktivitet och sunda matvanor som kan minska risken för stroke. Det bästa sättet att behandla stroke är att förebygga stroke, sade hon. Kan man fånga upp riskfaktorer i tid så kanske man kan hejda ett förlopp.

Enligt Signild Åsberg går det även att förebygga den stora riskfaktorn förmaksflimmer. Risken att utveckla flimmer skiljer sig åt beroende på vilka övriga riskfaktorer man har i sitt bagage. Men oavsett dessa så går sjukdomen att påverka genom att vara så optimal i sin riskfaktorprofil som möjligt och genom behandling med antikoagulantia. Både stroke och hjärtinfarkt minskar sedan mitten av 2000-talet, mycket just tack vare den ökade användningen av antikoagulantia. För dem som drabbats av stroke är utfallet numera ofta lindrigare än för tjugo år sedan3.

Påverka risker

När det gäller patienter som redan haft en stroke gäller alltid oral antikoagulationsbehandling, OAK. Dock måste man ta hänsyn till blödningsrisken. Men Signild Åsberg förklarade att man här får titta på vilka risker som går att påverka och vilka som inte är möjliga att påverka.4

Faktorer som går att påverka är blodtryck, att se till att patienter som står på waran är stabila, liksom att minimera tiden för trombocythämmare, men även att patienterna minskar sitt alkoholintag. Andra risker som kan vara möjliga att påverka är anemi, njursvikt, leversvikt, trombocytopeni och malignitet. Icke-påverkbara riskfaktorer är till exempel tidigare blödning, ischemisk eller hemorragisk stroke, subdural blödning eller en pågående blödningssjukdom och självklart ålder.4

Riskfaktorer för blödning vid OAK-behandling

NOAK för vem?

Vilka patienter med förmaksflimmer ska behandlas strokeprofylaktiskt med NOAK? Höga poäng pekar på att det är läge att sätta in antikoagulationsbehandling. Men även när man behandlar primärpreventivt måste man förhålla sig till kontraindikationer. Vid mekanisk hjärtklaff, svår eller uttalad mitralstenos eller avancerad njursvikt är behandling med NOAK inte aktuell.5

Signild Åsberg återkom till hur patienter med förmaksflimmer ska behandlas efter att en ischemisk stroke har inträffat och hon gick igenom de olika behandlingsalternativen. Idag används i första hand NOAK före warfarin på grund visad lägre risk för blödningar och lägre mortalitet.1 Det finns idag fyra olika NOAK att tillgå. Eliquis (apixaban), Pradaxa (dabigatran), Xarelto (rivaroxaban) samt Lixiana (edoxaban). I vissa fall ges Waran, primärt till patienter med mekanisk klaff, måttlig/uttalad mitralisstenos och avancerad njursvikt. Däremot används inte längre trombocythämmare på den här indikationen.5

 NOAK för vem

 

 

Ställs inför dilemma

Signild Åsberg berättade att man som läkare, i det akuta skedet vid ischemisk stroke, ofta ställs inför dilemmat när man ska börja behandlingen med antikoagulantia. Vi brottas med risken för ett tidigt återinsjuknande, samtidigt som det finns risk för hemorragisk omvandling av infarkten. Idag vet vi inte riktigt hur vi ska förhålla oss till detta. Därför behöver vi ta in patienter med låg risk för hemorrhagisk omvandling eller frånvaro av sådan i studier som undersöker när man kan börja med antikoagulantia.

I studien TIMING som ännu inte publicerats och som Signild Åsberg har varit med och lett, visar resultaten att NOAK-start dag 4 efter stroke inte är sämre än att starta mellan dag 5–10.6

Stora variationer

Även om det under senare år har gått framåt inom strokevården så finns det påtagliga skillnader i utfallet. Att det skiljer sig mellan olika typer av stroke, där ischemisk stroke ofta har ett bättre utfall än hjärnblödning, är inte nytt. Men det är också stora geografiska skillnader. Det försöker man nu råda bot på genom ett integrerat vårdförlopp, personcentrerad vård och en strukturerad uppföljning.7,8

Stora variationer mellan typ av stroke

 

Referenser

1. Lakemedelsboken/kapitel/hjarta-karl/cerebrovaskulara_sjukdomar Hälso-och sjukvårdsrapporten 2020, Öppna jämförelser 2. .2020 ESC Guidelines for the diagnosis and management of artial fibrilation (European Heart Journal 2020-doi/10.1093/euroheart/612ehaa 3. Hälso-och sjukvårdsrapporten 2020, Öppna jämförelser 4. Janusinfo.se/behandling/expertsgrupputtalanden/hjartochkarlsjukdomar 5.Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015. Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 6. ClinicalTrials.gov;1.NCT03759938 2.NCT03148457 3. NCT03021928 7. Riksstrokes Årsrapport 2019, Baserat på personer som var ADL-oberoende före stroke 8. Vårdförlopp stroke och TIA del I Godkändes av SKR 200515

Ta del av webbinarierna igen

Förmaksflimmer och samtidig hjärtsvikt

Förmaksflimmer och samtidig hjärtsvikt var temat för Pfizers och Bristol Myer Squibbs första föreläsning under Flimmerveckan i februari. Annica Ravn- Fischer, docent och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset berättade om hur de bägge sjukdomarna hänger ihop.

Se mer här

Högriskpatienter och diagnostik av förmaksflimmer

Under Pfizers och Bristol Myer Squibbs föreläsningsserie i samband med årets Flimmervecka föreläste Johan Engdahl, docent och överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus. Rubriken var högriskpatienter och diagnostik av förmaksflimmer. Varför och hur ska man leta efter flimmer?

Se mer här

Strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer

Strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer var temat för Kristina Hagwalls, överläkare vid kardiologkliniken, Danderyds sjukhus, föreläsning under flimmerveckan som arrangerats av Pfizer och Bristol Myers Squibbs.

Se mer här

Förmaksflimmer efter Stroke/TIA

Den fjärde och sista föreläsningen under Pfizers och Bristol Myers Squibbs Flimmervecka hölls av Signild Åsberg, docent och överläkare vid Strokeavdelningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala, som pratade om förmaksflimmer efter stroke eller TIA och hanteringen av antikoagulantia.

Se mer här
orangebg

Vill du bli inbjuden till nästa möte?

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad.

VideoBG

LIPUS-utbildning

Vill du fördjupa din kunskap om handläggning av patienter med förmaksflimmer och/eller venös tromboembolism? Anmäl dig då till den Lipus-certifierade utbildningen AF | VTE i Fokus.